Det råder förvirring kring begreppet ensam vårdnad. Det gäller inte, och har aldrig handlat om, att ena föräldern ensidigt kan neka den andra föräldern rätt till umgänge med barnet. Att ha ensam vårdnad betyder att föräldern har det juridiska ansvaret för barnets välbefinnande, vilket innefattar beslut rörande utbildning, sjukvård och daglig omvårdnad.
Trots detta, kan inte den vårdnadshavande föräldern hindra den andra föräldern från att träffa barnet. I själva verket är det vårdnadshavarens skyldighet att säkerställa en stabil miljö för barnet.
När överväga ensam vårdnad
Beslutet att ansöka om ensam vårdnad tas ofta när samarbete mellan föräldrarna angående barnets bästa inte fungerar. Skälen kan variera, men vanliga anledningar inkluderar missbruk eller psykiska problem hos en av föräldrarna. Innan man tar det formella steget att ansöka, är det viktigt att diskutera situationen med den andra föräldern, helst med juridisk representation närvarande. Under dessa diskussioner bör båda parter förstå att rätten att träffa sitt barn kvarstår oberoende av vem som får vårdnaden.
Umgängesrätt i skuggan av ensam vårdnad
Oavsett vårdnadstvister, har barnet en juridisk rätt att träffa båda sina föräldrar. Denna rättighet kallas umgängesrätt. Om ett barn av någon anledning inte vill träffa en av föräldrarna, bör detta respekteras och inte tvingas fram, oavsett omständigheterna kring vårnadstvisten. I många fall kan ett skriftligt umgängesavtal vara till hjälp, som klargör villkoren för umgänget. Ett avtal godkänt av socialnämnden har samma juridiska styrka som ett domstolsbeslut. Slutligen bör det betonas att alla beslut om umgängesrätt tas med barnets bästa i fokus.
I vårnadstvister är det av yttersta vikt att barnets välbefinnande sätts i första rummet. Misstolkningar av begrepp som ensam vårdnad kan skapa onödiga spänningar, men med rätt information kan föräldrar fatta välgrundade beslut.